Låt oss prata om: Vänskap

 
 
När jag tänker efter så har jag nog haft ett ganska lätt liv när det kommer till vänskap. Jag kan inte komma ihåg någon tid i mitt liv då jag inte haft några vänner. Däremot kan jag erkänna att jag haft svårt att hålla kontakten med många personer vid t.ex. skolbyten. Det är bara några få vänner som jag lyckats få med mig genom förändringar som skolbyten.
 
De personer som jag varit vän med tidigare, men förlorat kontakten med, har jag inte valt bort medvetet. Det är inte så att jag egentligen inte gillat dessa personer. En del i att detta händer tror jag beror på min introverthet och att det därmed tar mycket energi att umgås med människor och att jag därmed ganska ofta behöver vila från umgänge. När jag dessutom är stressad från skolan har jag mindre energi över till att umgås med andra. När jag ska träffa någon tar jag oftast kontakt med mina närmaste vänner för att hålla upp kontakten. Att upprätthålla allt för många relationer är därför svårt. Jag upplever också att det tar mindre energi att umgås med människor som jag känner väl. Att träffa många nya människor tar extremt mycket energi och jag blir ofta orolig innan, även om jag nästan alltid har väldigt kul när jag väl är där.
 
En annan del i att jag har svårt att hålla kontakten med vänner är att jag har svårt att ta kontakt med folk. Jag tycker det är väldigt jobbigt om jag inte känner personen väldigt väl. Att skicka iväg ett sms för att höra om vi ska ta en fika är väldigt svårt. Jag har faktiskt ingen aning om vad jag är rädd för egentligen. Däremot blir det enklare så fort den andra personen har tagit "första steget” och frågat först.
 
Något som jag kommer att tänka på direkt när det kommer till vänskap är hur jag valde bort personer om de gjorde något dumt. Till exempel älskar jag barn och började redan som 4-åring att ta hand om 1-åringarna på dagis. När mina vänner sa något dumt om en speciell 1-åring (som var min favorit) och ville att jag skulle leka med dem istället så fick det motsatt effekt. Samma sak gäller om någon försöker bestämma vad jag ska göra och hur jag ska agera, då drar jag mig tillbaka. Såklart har jag varit olika stark gällande detta genom olika åldrar.
 
Så även om jag inte har så många vänner så är de jag har verkligen nära mig. Jag känner att jag alltid har någon att vända mig till om jag behöver prata. Jag önskar att alla kunde ha någon nära vän, samtidigt vet jag att det inte är alla som har det. Men tänk om alla bara kunde sluta sprida hat och istället sprida kärlek, för det ger mer glädje för alla. 
 
VILL DU LÄSA FLER "LÅT OSS PRATA OM.."?
 - Låt oss prata om: Kroppsbilden
 - Låt oss prata om: Stress
 




Madde / ★ Livet som mamma, lärare och doula i Dalarna ★

Det kändes som jag läste detta som det var jag som beskrev mig själv. Jag är så lika på detta plan, egentligen är det inget jag "lider" av egentligen men det är skönt när man läser eller hör om fler som är på samma sätt :).

Svar: Det känns skönt att höra för mig med! Precis som du säger så är det inget jag lider av :)
Jessica Larsson



FrökenTV, bloggen om tv och film

riktigt bra inlägg :D







Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: